Med Mycket mod gjorde jag något, som jag aldrig trodde jag skulle våga göra...
Tidigt imorse, satte jag mig i bilen och besökte platsen, platsen som förstörde mitt under så många månader,för många sömna lösa nätter...
Platsen jag bestämt mig för att aldrig besöka igen..
Där stod jag helt själv, precis som den dagen, då allt skedde...
Där stod jag själv fick alla flashback och Kollade upp emot himlen...allt var så mörkt, dystert och kallt.. precis som den dagen...Det kändes nästan som jag var där igen..
Den dagen då jag låg hjälpslöst på marken ,grät och skrek ut all min smärta..blodet rann, allt gjorde så ont... Jag ville inte mer....
Jag undrade...

Natten,då jag beslutade mig för att om detta var livet, så ville jag inte vara med längre..
Jag var tvungen att fly, för att överleva..
Ondskan emot mig har inget slut & jag ville inte vara med längre..
Där satt jag på marken, slog stenen hårt emot mitt huvud, för att få stopp på alla minnen och tankar..
Även fast det regnade så kände jag varje tår jag grät..Varje gång jag skrek,gjorde det allt mer ont..
Denna plasten förändrade mitt liv...
En plats som jag var så rädd för,
en plats där något hemskt skedde,
en plats som för alla andra är en helt vanlig plats..en plats...en plats..
..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..en plats...en plats..
Idag stod jag där, platsen & minnena fick mig att känna mig illamående,spyfärdig.. men inte rädd..
Någon klock person fick mig att inse att man inte kan gå o va rädd,
för då kommer man ingenstans..
Idag besegrade jag min största rädsla,
jag gick dit,såg stenen.. Kastade den i vattnet..
dränkte alla minnen,
jag har gått vidare nu..
Aldrig mer skall jag vara rädd för att,
samma sak kommer hända mig igen!
Aldrig någonsin har jag känt mig så FRI,
som jag kände mig idag...
Jag stod där i min ensamhet och skrattade,
för idag...
BLEV JAG FRI FÖRALLTID!
Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar